

Tack alla ni för fina kommentarer om balkongen, vi njuter verkligen av den och har inte alls hunnit färdigställa det där sista pillet, som jag verkligen längtar efter att få göra. Det är bara det att tiden verkligen inte räcker till just nu, därav urdåligt bloggande och inte hinner jag ens göra mina dagliga bloggrundor. Men ni ska veta att jag saknar er!
Just nu tillbringar jag istället nätterna på Skottorps slott och dagarna åt att vila upp mig lite. I går kväll var första inspelningsdagen och jag slängde mig fullständigt in i något helt nytt och obeprövat. Inte en människa känner jag, vilket kan vara riktigt läskigt, men gud va nyttigt. Det är så bra att ibland gå utanför den där trygghetszonen man har. För att valsa omkring inne i den är ju inte ett dugg kreativt eller modigt, bara bekvämt. Vilket jag är enormt trött på just nu, det bekväma. Ni vet det man kan, det som går på rutin, sådant som gör att man stagnerar och inte utvecklas.
Under gårdagens inspelning fick jag finna mig i att få en frisyr som gjorde mig kanske 10 år äldre och jag som hatar att visa mina ben fick knalla omkring i en klänning som slutade en bit ovanför knäna. Men va katten, det bjuder jag på. Det är inte varje dag jag blir stylad, klädd och få åka omkring i gamla, otroligt vackra bilar i en charlstonklänning. Och ja såklart, att få lära känna en massa nya ännu okända människor som kanske kan bli fina vapendragare längre fram. Vem vet, varje dag är ett äventyr.