onsdag 22 juni 2011

Med mulen mot min kind

I dag ska jag göra något som jag inte har gjort på länge och verkligen saknat. Under hela min uppväxt bodde i princip jag och min allra bästa vän i stallet hos våra hästar. Vi pysslade, mockade, borstade, red och bara hade det bra där ute hos våra fyrbenta vänner. Nu har jag inte ridit på kanske ett år och jag saknar det verkligen. Saknar hästdoften, den lena mulen mot min kind och att rida i gallop på långa åkrar eller långsamt längst vattenbrynet. Ute på mina föräldrars gård står det tre stycken ponnys som jag och min bästa vän ska åka till i dag. Det är just det jag, Alice och hästarna, bara vi mot världen. Som i mina allra bästa minnen från tidiga tonåren.

3 kommentarer:

  1. Jag vet preciiis känslan. Lyllo dig som får uppleva den igen!

    SvaraRadera
  2. Låter väldigt trevligt tycker jag - även om jag aldrig blev någon ridtjej som barn har jag alltid tänkt att jag ska prova igen som vuxen..! :-)

    SvaraRadera
  3. Jag hoppas att du fick en riktigt fin dag tillsammans med hästarna och fick återuppleva många härliga minnen? Vissa saker orde man helt enkeltgöra oftare. :)

    KRAM

    SvaraRadera