Konsten i att slappa

Det är någon här hemma som verkligen kan konsten att slappa, med en vägg som huvudkudde dessutom. Ser ändå, på något vis, oförskämt skönt ut.

Badkrukan

I dag var jag för första gången denna sommaren och badade i havet. Första gången! Jag som bor i en av Sveriges mesta sommarstäder och som har 5 minuters cyckelavstånd till närmsta strand och det i en stad som är omringad med långa sandstränder och med Tylösand bara runt hörnet.

Men oj så skönt det vara att bada när jag väl kom i vattnet. För det tar mig alltid bra lång tid att lixom få i hela kroppen under vattenytan, istället går jag långsamt på tå och använder någonslags självplågeri för att komma undan (väldigt smart när själva grejen med att bada just är att få kroppen under vattnet). Till slut tröttnade mannen min på mina badkrukefasoner och stänkte snabbt ner mig med salt havsvatten och sedan var det avklarat. Tror nog att det får bli ett bad till i kväll ändå, trots allt.

När sötebrödsdagarna är slut

Alltså denna sommaren har nog varit min lataste period på mycket länge. Jag sover länge på morgonen, har inte satt min fot i en gymlokal på säkert en månad och mina dagliga långa promenader har blivit allt kortare. Denna lätja har på många sätt varit behövd och behaglig men kanske lite för lång och med all säkerhet lite för mycket. Min rygg är sedan länge min akilleshäl och sköter jag inte min kropp som jag ska så märks det alltid i ryggen, vilket det med besked har börjat att göra nu. Efter många timmar i solstol, bilsäte och soffa så har min rygg nu börjat säga ifrån.

Så i morse ställde jag för första gången på länge väckarklockan för att ge mig ut på en timmes promenad innan frukosten och framförallt innan värmen har lagt som som ett tungt täcke över staden. Vid halvnio drog jag på mig mina träningskläder och gav mig ut med sikte på ängar och stränder med Lemuren som sällskap.

Oj, oj så härligt! Nu är det väckarklockan och löparskorna som gäller varje morgon framöver för det behöver både ryggen, själen och vovven.

Att ge nykomlingen en tillfällig boplats

Ni vet min nya förälskelse, den där glas-häng-grejen, den var tvungen att få en tillfällig boplats i väntan på att en krok skall komma upp i taket. Så fina grejer kan absolut inte ligga undangömda i pappåsar utan måste komma ut och glänsa lite. Så därför får den tills vidare hänga under hyllan i köket och det blev faktiskt fasligt bra det oxå.

Den gröna växten som jag köpte i går, som skulle få husera i hänglyktan, passade inte alls där utan fick en egen boplats uppe på hyllan istället tillsammans med en gammal blå plåtburk köpt på loppis i helgen. Jag har en viss svaghet för skeva, gamla plåtburkar som bär på historier från förr. I alla fall så är det rackarns så roligt att ha en hylla att möblera om på efter humör och årstid. Konstigt nog, nu mitt i denna stekheta värme när man bara borde ligga på stranden och steka, så vill jag inget hellre än att vara inne i vår lägenhet i stan och pyssla. Alltså, herregud, ibland förstår jag mig inte det minsta på mig själv. Fast det är bäst att följa de där galna impulserna, vem vet när de dyker upp nästa gång.

Ett bohuslänspotpurri

Sitter här i värmen och kikar igenom alla fotografier ifrån vår bohuslänstripp i helgen och det första som slår mig är att det ser ut som att vi har ätit oss igenom hela vår vistelse där (då de typ 50 första fotona är på just mat). Hmm jag har nog en förkärlek för att fotografera just maträtter, vilket i och för sig är ganska trevligt. Mellan alla fotografier på matorgier hittade jag några guldkorn på bryggor, båtar och fager svensk skärgård, jag bjuder på ett litet potpurri så ser ni vad jag menar.

Måndagsnöje

I dag har jag och svärfarssambo gått lite bananas på reorna inne i stan och det när vi egentligen var på väg för att handla lunch åt våra hungrande män. Vi råkade ramla in i en av stans alla inredningsbutiker där de dessutom reade ut alla kläder till halva priset. Nilla och jag klappade, pillade och lyfte nog upp varenda lite pryl i butiken och funderade ut mycket bra platser i våra hem där de skulle kunna få husera.

Till slut hamnade vi i klädhörnan och drog med oss en hel hög in i provrummet, ojade oss över hur osmickrande det är att prova kläder i provrumsljus och fastnade till slut för samma sorts klänning av märket Melmelli. Dessutom hittade jag en fantastiskt fin glasgrej att ha växter i eller ljus, tja en sådandär bra att ha pryl som är smickrande för varje rum och som väcker starka habegär. Så lite senare under dagen inhandlade jag en lagom stor grön växt att stoppa ner i min nyinköpta kärlek och i morgon väntar upphängning i ett ännu lite för tomt hörn i köket.

Sista dagen i skärgården

Japp så är det, snart drar vi hem och lämnar den underbara skärgården bakom oss för denna gången. Istället åker vi hem för att möta upp svärföräldrarna i Halmstad och för att för andra gången denna sommar bege oss till westernrestaurangen för att frossa chokladfondue. Från det ena underbara till det andra helt enkelt.

Salta klippor och ny energi

Snart är det dax att börja avrunda semestern, på måndag är det en vecka kvar av sovmornar, långa frukostar, bad och pocketläsande för min del. Just nu befinner vi oss i bohuslän igen och jag verkligen älskar det. Här besöker vi loppisar, grillar, äter glass, solar och allt annat som man gör varma sommardagar som dessa. Jag samlar energi som aldrig förr och bara njuter av lediga dagar.

Det har varit ganska dåligt på bloggfronten nu ett tag, mest för att jag inte ha velat ha några måsten under semestern och för att jag har varit i behov av en paus. Nu har energin och kreativiteten börjat återvända och jag känner återigen lust för att titta inom här var dag för att göra små uppdateringar.

Nu drar vi ner till klipporna för att rasta vovven och för att njuta av lite kvällssol och svalkande bris innan vi återigen tänder grillen och fyller kvällsluften med grillos. Och ja, vi, vi hörs ju i morgon igen.

Bokpassion helt enkelt

Jag är nu på väg mot slutet av min andra semestervecka och har redan hunnit med att sträckläsa fyra pocketböcker. Det om något är semester för mig. Inga måsten och ingen som drar i mig, utan jag kan ligga där i soffan precis hela dagen och bara läsa. För det är just det, att när jag väl har börjat trassla mig in i någon story och gjort mig bekant med bokens huvudperson, så kan jag bara inte slita mig. Jag bara måste sträckläsa ända fram till den nervkittlande upplösningen.

En av dessa fyra böcker är verkligen ett guldkorn som jag bara måste läsa om snart igen. Boken fick mig att skratta, gråta och vilja kasta mig på första bästa plan till Italien för att frossa i god mat eller möjligen till Indien för att ägna mina närmsta månader åt att meditera och hitta lugnet. Ni vet säkert vilken bok som jag syftar på - Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elisabeth Gilbert. Har ni inte läst den ännu så gör det, ni kommer att älska den. Dessutom använder sig Elisabeth av ett fantastiskt vackert, snirkligt och poetiskt språk som får en att vilja frossa i alla hennes böcker. Tyvärr tycker inte jag att filmen gjorde boken det minsta rättvis, ja kanske lite som det brukar vara med böcker som ens fantasi och inre bildbyrå har gjort mycket vackrare och häftigare än filmens värld någonsin skulle kunna ( tja, sagan om ringen slog med råge mina inre filmbilder så jag ska inte fortsätta att mässa). Dessutom så missar man ju hennes fantastiska språk i filmen och det är ju det som gör boken så delikat.

Nu, innan jag påbörjar min femte semesterbok ska jag passa på att ta en riktigt lång, rask promenad med Lemuren. Det är nämligen fasligt bra att lägga in lite motion mitt i all denna lättja.

Softa dagar

Alltså semester, herregud vad skönt det är. Numera sover vi verkligen tills vi vaknar, både jag, mannen och vovven. Vilket i dag betydde pannkaksfrukost kl 11.00 efter att ha legat och lyssnat på radio i sängen någon halvtimme sådär.

Strax kommer sötaste brorsdottern hit och ikväll ska vi ta med henne, mina föräldrars fosterbarn och några kompisar till Falkenberg för att låta oss underhållas av årets Astrid Lindgren-teater. Vår regissör från förra året regisserar även detta teaterspel och några av barnen från vår ensemble är med och spelar, bland annat Rasmus. För mig måste varje sommar innehålla lite utomhusteater för att den ska kännas komplett.

Men innan Linnea kommer hit ska jag passa på att springa ner till Myrorna för att inhandla en 20-tals hatt att ha på mig i morgon då det återigen vankas filminspelning, denna gång är vi ungefär hundra statister som skall husera hela dagen i en kyrka en bit utanför Halmstad. Tja det är tur att jag är ledig för jag hade minsann inte haft tid att jobba i vilket fall som helst.

Att ha paltkoma

Med magen proppfull av majskolvar, coleslaw, dollar chips, aioli och en smarrig chokladfondue sitter jag nu här hemma i soffan och orkar inte göra mer än just detta. Plita ner lite ord på tangentbordet och redigerar lite fotografier känns som en ganska lagom stillsam sysselsättning för någon som har hamnat lite i paltkoma. Att bege sig iväg till wild west i Halmstad är samma sak som att ge sig iväg på ett matfrosseri. Tallrikarna är enorma så att sätta på sig en icke åtsittande klänning är ett av de bästa dragen som jag utrustade mig med i kväll.

Förutom att spendera kvällen med min allra bästa vän så vi fick även sällskap av en stor del av min familj som även de hade inplanerat att ta med släktingarna från Stockholm på westernkäk. Så till slut var vi alltså åtta stycken som satt runt det förbeställda bordet och tummade på menyn och hade svårt för att bestämma oss för vad vi skulle beställa ifrån utbudet av bisonoxhamburgare, texmexkäk och grilla-eget-kött-på-lavasten. Efter maten passade vi på att ta en runda i äventyrsparken för att andas lite frisk luft och för att göra plats i magen för den bästa efterrätten - nämligen chokladfondue. En väldigt fin avslutning på en kväll som bjöd på allt från snabbmeditation med brorsdottern till diskussioner om vilken maträtt (eller snarare ingrediens, typ potatis) vi skulle äta i resten av våra liv om vi var tvugna att välja. Vad skulle ni välja?

Marknadspärlor

Ja och så köpte jag mig några sötvattenspärlor på marknaden oxå. Det var det enda stället (förutom hos alla godisknallar) som jag verkligen fastnade vid, länge, länge. Helt betagen stod jag där en lång stund, kikade runt bland alla små askar och drog handen över pärlor i alla regnbågens färger.En liten hög med pasteliga sötvattenspärlor fick följa med hem och som inom en snar framtid skall få bli omvandlade till kära smycken.

Nu väntar jag bara på att pysselnerven skall göra sig påmind och att skaparlusten och kreativitet som varit borta ett tag, skall hitta hit igen. Men jag är inte orolig, den brukar dyka upp när man minst anar det och framförallt efter någon veckas semester när kroppen och knoppen är skönt utvilade och börjar längta efter saker att göra. Förhoppningsvis är jag snart där.

Skånetripp, marknad och grillade majskolvar

Vi har varit nere på den skånska slätten hos mannens far och blivit bortskämda med utomordentligt god mat de sista dagarna. På vägen ner fullkomligt öste regnet ner, när regnet så småningom övergick i en ganska behaglig kväll passade jag och mannens-fars-sambo på att åka på marknad. Alltså jag bara älskar marknader. Tyvärr är det numera mest skräp och ingenting-att-haprylar som har tagit över de flesta stånden men hemmagjort godis och chokladbollar är alltid lika frestande att köpa med sig hem. Dessutom går det fortfarande att hitta några guldkorn här och var, såsom en enormt stor hängmatta ala mexicanstyle i havsblått med flätor på sidorna och med plats för minst två människor och några hundar, som vi släpade med hem till svärföräldrarnas trädgård. Den kommer att passa perfekt i deras lummiga oas som redan huserar en mängd med lyktor och där träden är fulla med ljus framåt kvällen.

Nu är vi i alla fall hemma igen. Ikväll vankas det bröllopsspelningen för mannen medan jag sedan länge har en inplanerad helg med allra bästa vännen. Så ikväll bär det av till Halmstads mesta westernrestaurang där jag absolut bara måste äta coleslaw, grillade majskolvar och hamburgare för att det hör till och för att det dessutom är riktigt, riktigt gott. Men innan dess ska jag ta mig en titt på de kommande dagarnas väder och hålla tummarna för att sommaren snart är tillbaka igen, jag börjar nämligen bli lite trött på det här envisa höstvädret.