Att ha firat två år som gifta

I Lördags för två år sedan gifte vi oss, jag och min man i en slottsträdgård med trädkronor som tak och i ett väder som sprack upp och blev solsken precis innan vigseln. Jag i min fluffiga vita klänning med fjärilar i magen och fötterna i ett par rosa skor och mannen i sin italienska kostym inhandlad i Milano ett par månader tidigare.

Min fina man, mitt ankare och luften under mina vingar. Han som förde in musiken, rödvinet, parmesanost och kärleken i mitt liv i en studentkorridor på den skånska ostkusten för mer än tio år sedan. Sedan dess älskar jag honom djupt och innerligt. Något annat skulle jag inte kunna göra för en man som skriver bröllopssånger till mig i hemlighet och som tidigare än dess, när vi endast hade varit tillsammans i ett år tillägnade mig en låt med titeln Du är perfekt. Nästan för bra för att vara sant. Men det är i alla fall sådant som får mig att falla som en fura, jag vet inget mer romantiskt och kärleksfullt än just det. Den kärleken åkte vi till bohuslän för att fira helgen som var. Med skaldjur, vitt vin och många timmars prat om framtid, dåtid och nutid. Med långa promenader på saltstänkta klippor och i ett lugn som är som balsam för själen. Det är sådana ingredienser vi använder oss av för att vårda och stärka det finaste vi har - kärleken.